K28 Kompletterande upplysningar – finansiell riskhantering

Finansiell riskhantering

Sandvik är genom sin stora internationella verksamhet exponerat för finansiella risker.

Group Treasury är den funktion där huvuddelen av koncernens finansiella risker hanteras. Funktionen har som främsta uppgifter att bidra till värdeskapande genom att hantera de finansiella risker som koncernen exponeras för i den normala affärsverksamheten och att optimera koncernens finansnetto.

Styrelsen ansvarar för att fastställa koncernens finanspolicy som omfattar riktlinjer, mål och ramar för finansförvaltningen inom Group Treasury samt hantering av finansiella risker inom koncernen.

Group Treasury har till uppgift att stödja dotterföretagen med lån, placeringsmöjligheter, valutaaffärer och banklösningar samt att verka som rådgivare i finansiella frågor. Funktionen bedriver en internbanksverksamhet med placering vid huvudkontoret i Stockholm och ansvarar även för koncernens bankkontoupplägg.

Vidare bedriver Group Treasury verksamhet för betalningsrådgivning och betalningslösningar samt ansvarar för koncernens globala policy för kundkreditgivning vid försäljning. Verksamheten inom kundfinansiering i affärsområdet Sandvik Mining and Rock Solutions bedrivs på några utvalda platser runt om i världen.

Group Treasury hanterar även de finansiella risker som är förknippade med företagets förmånsbestämda pensionsplaner.

Som motpart till Sandvik i finansiella transaktioner accepteras endast institutioner med en solid finansiell ställning och med en god kreditvärdering.

Valutarisk – Transaktionsexponering

Risk

Transaktionsexponering defineras som risken att värkligt värde eller framtida kassaflöden av finansiella instrument kan fluktuera på grund av förändringar i valutakurser.

Sandviks årliga transaktionsexponering, det vill säga koncernens nettoflöde av valutor efter full kvittning av motvärdet i de exporterande bolagens lokala valutor, värderat till genomsnittskurs, uppgick 2021 till 18 364 miljoner kronor (16 189). De viktigaste valutorna avseende ett års exponering visas i diagrammet nedan.

Exponering
Nettoflöden i utländsk valuta

Stapeldiagram som visar nettoflöden i utländsk valuta för 2020 och 2021 (stapeldiagram)

Kommentar

Generellt erbjuder Sandvik sina kunder betalningsmöjligheter i sin egen valuta via den globala försäljningsorganisationen. Detta innebär att koncernen kontinuerligt exponeras mot valutarisker både i kundfordringar i utländsk valuta och i den framtida försäljningen till utländska kunder. Eftersom en stor del av produktionen är koncentrerad till ett fåtal länder men försäljning sker till ett flertal länder får Sandvik ett stort nettoinflöde av utländsk valuta.

För att motverka valutarisken justeras prissättning mot både kunder och leverantörer i de fall Sandvik påverkas negativt av valutakursförändringar. För att ytterligare minska exponeringen i utländsk valuta används inkommande valuta till betalningar i samma valuta via ett nettningsförfarande.

Nettoflödet av försäljning och inköp säkras med hjälp av finansiella instrument och bankkontobalanser enligt de riktlinjer som är fastlagda i koncernens finanspolicy. Vidare valutasäkras stora projektordrar vid ordertillfället för att säkerställa bruttomarginalen. Enligt finanspolicyn har ekonomi- och finansdirektören mandat att säkra den årliga transaktionsexponeringen. Vid årets slut uppgick det säkrade beloppet till 1 482 miljoner kronor (1 754). Den genomsnittliga löptiden på den säkrade volymen av utländsk valuta var 4 månader (3). Orealiserade vinster från utestående valutakontrakt för säkring av framtida nettoflöden var vid årsskiftet –67 miljoner kronor (184). Av dessa avser –52 miljoner kronor förluster i kontrakt som förfaller under 2022 och –15 miljoner kronor förluster i kontrakt som förfaller under 2023 eller senare.

Om kurserna i samtliga exponeringsvalutor skulle förändras med 5 procent i en ofördelaktig riktning, skulle det totala rörelseresultatet under en 12-månadersperiod förändras med cirka –1 435 miljoner kronor (–1 239), förutsatt att sammansättningen är densamma som vid årsskiftet.

Känslighetsanalys per valuta

AUD

CAD

CHF

CNY

EUR

USD

ZAR

Övrigt

Totalt

–152

–108

–81

–144

–150

–573

–65

–162

–1 435

Valutarisk – Omräkningsexponering

Risk

Omräkningsexponering uppstår när tillgångar och skulder är i olika valutor.

Eftersom svensk krona (SEK) är Sandviks koncernvaluta uppstår en omräkningsrisk relaterad till omvärdering av nettotillgångar i utländska dotterbolag samt årets resultat i utländsk valuta. Nettotillgångarna, det vill säga vanligtvis dotterbolagens egna kapital, räknas om till svenska kronor med bokslutsdagens kurs. Den 31 december var koncernens nettotillgångar i dotterbolag i utländsk valuta 80 044 miljoner kronor (54 187).

Exponering
Koncernens externa upplåning per valuta

Stapeldiagram som visas koncernens externa upplåning per valuta för 2020 och 2021 (stapeldiagram)

Nettotillgångar i utländsk valuta

Stapeldiagram som visar nettotillgångar i utländsk valuta för 2020 och 2021 (stapeldiagram)

Kommentar

För att undvika omräkningsrisk i dotterbolagens balansräkningar finansieras de i funktionell valuta via internbanken. Den externa upplåningen sker ofta i en specifik valuta, vilket framgår av första diagrammet. Den valutarisk som uppkommer hos internbanken till följd av detta hanteras med hjälp av olika derivat för att minimera omräkningsrisken.

Sandvik har valt att inte säkra framtida vinster i utländska dotterbolag. Inte heller nettotillgångarna valutasäkras, utan de differenser som uppstår på grund av att valutakurserna ändrats sedan föregående bokslut förs direkt till övrigt totalresultat. Hur nettotillgångarna fördelas på olika valutor framgår av andra diagrammet.

Om valutakurserna skulle förändras med 5 procent i en ofördelaktig riktning skulle nettoeffekten på övrigt totalresultat bli cirka –3 954 miljoner kronor (–2 712). Denna nettoeffekt består i huvudsak av omräkningsexponering i eget kapital.

Känslighetsanalys per valuta

AUD

CHF

CNY

EUR

GBP

INR

USD

Övrigt

Totalt

–159

–160

–270

–1 540

–222

–202

–798

–603

–3 954

Ränterisk

Risk

Ränterisk avser risken att förändringar i marknadsräntan påverkar koncernens räntenetto. Hur snabbt en ränteförändring får genomslag i räntenettot beror på tillgångarnas och skuldernas räntebindningstid. Sandvik mäter ränterisken som förändringen de kommande 12 månaderna givet 1 procentenhets ränteförändring.

Ränterisken uppstår på två sätt:

  • Företaget kan ha placerat i räntebärande tillgångar vars värde förändras när räntan ändras.
  • Kostnaden för företagets upplåning förändras när ränteläget ändras.

Exponering

Om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet över alla löptider skulle, med beaktande av de lån som har ränteomsättning under det kommande året, räntekostnaden det året påverkas med –119 miljoner kronor (–29).

En räntekänslighetsanalys gjord på de ränteswapavtal som fanns vid årsskiftet, och för vilka säkringsredovisning tillämpas, visar att eget kapital skulle förändras med 19 miljoner kronor (34) om marknadsräntorna skulle stiga med 1 procentenhet.

Räntesatser och räntebindningstider på utestående lån

Inklusive effekter av räntederivat

Effektiv ränta, %

Ränte­bindningstid, mån

Redovisad skuld, MSEK

Obligationslån, svenskt MTN

6,1

23

1 000

Obligationslån, europeiskt MTN

2,5

62

15 660

Certifikat

0,1

3

8 137

Övriga lån från banker

0,9

3

5 636

Totala lån

1,7

34

30 433

 

 

 

 

Räntepåverkan av valutaderivat

2,4

Totalt inkl. valutaderivat

4,1

Kommentar

Koncernens ränterisk uppstår i huvudsak genom upplåningen. För att uppnå önskad räntebindningstid används ibland ränteswapavtal. Koncernens ekonomi- och finansdirektör har mandat att variera den genomsnittliga räntebindningstiden på koncernens skuldportfölj så länge den inte överstiger 60 månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden på Sandviks upplåning uppgick till 34 månader (46) vid årsskiftet med hänsyn taget till ingångna ränteswapavtal.

Enligt Sandviks finanspolicy valutasäkras den interna utlåningen till utländska dotterbolag. Detta medför att det blir en ränteffekt i valutaderivaten på 2,4 procentenheter mellan de valutor som lånas in i mot de valutor som lånas ut i. Koncernens genomsnittliga räntekostnad, inklusive övriga lån och effekter av olika derivat, var 4,1 procent (4,7).

Säkringsredovisning tillämpas när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen. Förändrade marknadsräntor kan därför även få effekter på eget kapital då koncernen har ränteswapavtal, som är 100 procent effektiva, till ett nominellt värde av 1 000 miljoner kronor, för vilka man tillämpar så kallad kassaflödessäkring. Det innebär att förändringar av dessa swapavtals marknadsvärden förs direkt mot eget kapital istället för till årets resultat. Upplysningar om samtliga ingångna ränteswapavtal samt information om deras löptider återfinns i slutet av denna not.

Sandviks lånevillkor innehåller i dagsläget inga begränsande finansiella klausuler kopplade till nyckeltal. Endast i undantagsfall ställs säkerheter i samband med upptagande av lån. De områden där detta har gjorts framgår av not K27.

I de fall Sandvik har överskottslikviditet placeras den i bankinlåning eller i kortfristiga penningmarknadsinstrument (löptider upp till 90 dagar), vilket innebär att ränterisken (värdeförändringsrisken) är låg.

Likviditets– och refinansieringsrisk

Risk

Med likviditets- och refinansieringsrisk menas risken att finansieringsmöjligheterna är begränsade när lån ska omsättas samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.

Exponering
Förfalloprofil för upplåning och likvida tillgångar
Nominella belopp
Likvida tillgångar

Stapeldiagram som visar förfalloprofil för upplåning och likvida tillgångar (stapeldiagram)
Upplåning, samt återstående kredittider

 

Valuta

Redovisad skuld, MSEK

Genomsnittlig återstående kredittid, år

Obligationslån, svenskt MTN

SEK

1 000

2,0

Obligationslån, europeiskt MTN

EUR

15 660

5,5

Certifikat

SEK

8 137

0,3

Övriga lån

USD, Övriga

5 636

2,9

Totalt upplåning

 

30 433

3,5

Kommentar

Enligt finanspolicyn ska koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, vara långfristigt finansierat. Vid årsskiftet var koncernens sysselsatta kapital, exklusive likvida medel, 105 001 miljoner kronor och den långfristiga finansieringen, inklusive aktiekapital, pensionsskulder, långfristiga skatteskulder, långfristiga avsättningar och garanterade långfristiga kreditfaciliteter 116 983 miljoner kronor. Den kortfristiga likviditetsreserven, som består av garanterade kreditfaciliteter och tillgängliga likvida medel, uppgick till 15 416 miljoner kronor. Reserven ska minst motsvara de lån som förfaller till betalning under de kommande sex månaderna samt två veckors beräknade operativa kostnader på 12 719 miljoner kronor.

Sandvik har en syndikerad kreditfacilitet om 9 000 miljoner kronor som förfaller år 2023. Kreditfaciliteten var vid årsskiftet outnyttjad.

Sandviks finansieringsstrategi är att uppnå en välbalanserad förfalloprofil på skulderna för att därigenom minska refinansieringsrisken. De långfristiga lånens andel av total upplåning uppgick vid årsskiftet 2021 till 68 procent (76). Förfallostrukturen för koncernens finansiella skulder och derivat presenteras i slutet av denna not.

Vid årsskiftet hade det internationella kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s åsatt betyget A– för Sandviks långa upplåning och A–2 för den korta upplåningen. För fortlöpande uppdatering av Sandviks kreditvärdering, se home.sandvik.

Kreditrisk

Risk

Koncernens kommersiella och finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot Sandviks motparter. Med kreditrisk eller motpartsrisk avses risken för förlust om motparten inte fullgör sina förpliktelser.

Kreditrisken som Sandvik är exponerad för kan delas in i tre kategorier:

  • Finansiell kreditrisk
  • Kreditrisk i kundfordringar
  • Kreditrisk i kundfinansiering

Exponering

Total kreditrisk

2020

2021

Kundfordringar1)

12 369

17 341

Likvida medel

23 752

13 585

Orealiserade nettovinster på derivat

417

830

Övriga fordringar

622

746

Utestående krediter

3 611

3 987

Totalt

40 771

36 489

1)

Exklusive tillgångar som innehas för försäljning.

Förväntade kreditförluster

 

2020

2021

Ingående balans 1 januari

–745

–761

Avsättningar som gjorts under året

–123

–147

Avsättningar som tagits i anspråk under året

16

47

Outnyttjade avsättningar som återförts under året

32

88

Förvärv av rörelse

–1

–46

Årets omräkningsdifferenser

60

–52

Utgående balans 31 december

–761

–871

Kommentar

Sandvik har ingått avtal med de viktigaste bankerna för företaget, om bland annat rätt till kvittning av tillgångar och skulder uppkomna till följd av finansiella derivattransaktioner, så kallat ISDA-avtal.

Detta innebär att företagets motpartsexponering mot den finansiella sektorn begränsar sig till de orealiserade nettovinster som har uppstått i derivatkontrakt samt placeringar och banktillgodohavanden. Värdet av dessa uppgick vid årsskiftet till 14 414 miljoner kronor (24 169).

I den fortlöpande försäljningen är Sandvik-bolagen generellt exponerade för kreditrisk i utestående kundfordringar. Kreditrisken är utspridd över ett stort antal kunder inom olika segment i respektive affärsområden, och detta avspeglades i årets kreditförluster som var begränsade och utspridda. Området har fortsatt fokuserats under pandemin och system för kreditkontroll har ytterligare byggts ut. Sandviks totala kundförluster, definierat som summan av avskrivna och nedskrivna kundfordringar, uppgick till –21 miljoner kronor (–150), vilket motsvarar 0,02 procent av försäljningen. Det totala bruttovärdet på utestående kundfordringar per den 31 december var 18 075 miljoner kronor (13 016). Dessa var nedskrivna med totalt –734 miljoner kronor (–645). Åldersanalyser av kundfordringar per den 31 december återfinns i not K19.

Sandvik bedriver kort- och långfristig kundfinansiering dels i egna finansbolag, dels i samarbete med finansinstitut och banker. Värdet på utestående krediter hänförliga till finansiell lease var vid årsskiftet 4 125 miljoner kronor (3 725), varav –138 miljoner kronor (–114) var reserverat för osäkra fordringar.

Utöver traditionell finansiering av utrustning förekommer även korttidsuthyrning av maskiner. Balansvärdet av korttidsuthyrd utrustning uppgick vid årsskiftet till 321 miljoner kronor (202).

Råvaruprisrisk

Risk

Sandviks finansiella risker inom råvaror är i huvudsak koncentrerade till nickel och el. Prisriskerna i dessa säkras till viss del genom tecknande av finansiella kontrakt. En förändring av elpriset med 0,1 kronor per kWh beräknas påverka Sandviks rörelseresultat med plus eller minus 80 miljoner kronor (80) på årsbasis vid de förhållanden som gällde vid slutet av 2021.

Exponering

I samband med att Sandvik Materials Technology tecknar en kundorder som innehåller fast pris på nickel, molybden eller koppar, säkras priserna på dessa metaller genom tecknande av finansiella kontrakt. Detta innebär att Sandviks rörelseresultat inte påverkas av förändringar i råvarupriset avseende nämnda ordrar till fast pris.

För att minimera metallprisrisken i de affärer som sker till rörligt metallpris tillämpar koncernen en säkringsstrategi. Lagervärderingen påverkas inte av säkringen. Förändringar i metallpriset påverkar resultatet främst som en följd av den ledtid det tar mellan inköp av råvara och försäljning av produkt. Effekten kan estimeras genom att se förändringen i metallpriser inom de regler som gäller för värderingen av lagret. Nettoeffekten redovisas i avsnittet “Utvecklingen inom affärsområdena”.

För Sandviks stora tillverkningsenheter i Sverige och Finland säkras elpriset löpande genom derivat. Total årsförbrukning av el för dessa enheter uppgår normalt till cirka 800 GWh. Vid årsskiftet uppgick säkringarna till cirka 26 månaders (22) förväntad förbrukning.

Kommentar

Nettoårsförbrukningen av nickel uppgick till cirka 13 600 ton. Vid årsskiftet uppgick volymen av säkrad nickel till 1 067 ton (643). Marknadsvärdet på ingångna derivat var 10 miljoner kronor (10).Volymen av ingångna elderivat uppgick vid årsskiftet till 1 449 GWh (1 405). Marknadsvärdet av dessa derivatkontrakt var 367 miljoner kronor (–11).

För en mer detaljerad uppdelning av kassaflödeseffekterna per kvartal av de transaktioner som bokas till säkringsreserven, se tabellen i slutet av denna not.

Pensionsåtaganden

Risk

Sandvik har omfattande pensionsåtaganden för sina anställda i de länder där bolaget verkar. Pensionslösningar och krav på fonderingsnivåer varierar beroende på lagstiftning och lokala avtal. De största fonderade pensionsplanerna finns i USA, Storbritannien, Finland, Sverige, Tyskland och Kanada. Tre huvudsakliga risker är kopplade till Sandviks pensionsåtaganden; ränterörelser, volatilitet i finansiella marknader och förändringar i livslängdsantaganden.

Exponering

Den genomsnittliga durationen för koncernens fonderade pensionsåtaganden uppgår till 18,2 år. Löptiden för koncernens räntebärande tillgångar i pensionsportföljen är i genomsnitt 15,3 år. Andelen räntebärande tillgångar uppgår till 61 procent av portföljen. Med anledning av tillgångsallokeringen samt skillnaden i duration mellan räntebärande tillgångar och pensionsåtagandet är Sandvik exponerat för ränterörelser, både vid diskontering av pensionsskulden samt vid förändrade marknadsvärden i obligationsportföljen. Om den genomsnittliga diskonteringsräntan faller med –50 baspunkter stiger pensionsskulden med 2 961 miljoner kronor.

17 procent av pensionsportföljen är placerad i aktier. En 20 procent rörelse i aktieportföljen motsvarar en förändring i marknadsvärde om 910 miljoner kronor. Om livslängdsantagandena ökar med ett år växer pensionsskulden med cirka 3,7 procent, vilket motsvarar 1 214 miljoner kronor. Den beräknade totala förlustpotentialen under ett år (pensionsrisk), baserad på stresstester, är 5 407 miljoner kronor.

Utveckling av pensionsskuld och tillgångar

Stapeldiagram som visar utveckling av pensionsskuld och tillgångar för 2017-2021 (stapeldiagram)

Kommentar

Under 2021 uppgick pensionstillgångarna till 27 806 miljoner kronor (24 827) och motsvarande pensionsåtagande till 30 978 miljoner kronor (31 320). Detta motsvarar en konsolideringsnivå om 90 procent (79). Avkastningen på pensionsportföljen var 8,0 procent under året (10,8 ). Utöver fonderade pensionsåtaganden har Sandvik ofonderade åtaganden om 1 822 miljoner kronor (1 733).

Pensionsplanerna styrs genom Sandviks Pension Supervisory Board (PSB). PSB ansvarar för att implementera policy och direktiv, godkänna nya planer eller större förändringar och stängning av existerande planer. Pensionsplanerna och dess styrning beskrivs ytterligare i not K22.

Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen

 

2020

2021

Finansiella tillgångar

 

Derivat

 

 

Valutaterminer

380

345

Råvaru- och elderivat

38

485

Totalt1)

418

830

 

 

 

Finansiella skulder

 

Derivat

 

 

Valutaterminer

279

413

Ränteswapar

153

87

Råvaru- och elderivat

40

108

Totalt2)

472

607

1)

Ingår i övriga fordringar.

2)

Ingår i övriga skulder.

Finansiella tillgångar och skulder kvittas inte i balansräkningen. Derivatkontrakt är föremål för ramavtal avseende kvittning och de redovisade värdena för tillgångar som inte kvittas i balansräkningen uppgår till totalt 830 miljoner kronor. Det redovisade värdet för motsvarande skulder uppgår till totalt –607 miljoner kronor. Inga säkerheter har mottagits eller lämnats. I händelse av fallissemang rörande derivatmotpart skulle tillgångar och skulder till ett totalt värde om 348 miljoner kronor kvittas i enlighet med ramavtalen avseende kvittning.

En beräkning till verkligt värde av koncernens långfristiga lån skulle öka totalt redovisat värde med 1 510 miljoner kronor (2 075). Vid värdering av räntebärande skulder har företagets svenska och europeiska obligationslån omräknats med användning av observerbara marknadspriser för identiska värdepapper för att värdera koncernens säljbara skuldinstrument. Övriga långfristiga skulder har omvärderats enligt principer angivna ovanför. För kortfristiga lån gjordes ingen omvärdering med avseende på att det redovisade värdet anses utgöra en god uppskattning av verkligt värde på grund av den korta löptiden.

Finansiella tillgångar och skulder per värderingskategori

 

Verkligt värde via resultaträkning

Upplupet anskaffningsvärde

Säkringsredovisning

Totalt redovisat värde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Balansposter

2020

2021

2020

2021

2020

2021

2020

2021

Finansiella tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella placeringar

81

88

81

88

Kundfordringar1)

12 369

17 341

12 369

17 341

Övriga fordringar2)

3 802

4 372

3 802

4 372

Derivat3)

417

830

0

0

418

830

Likvida medel

23 752

13 585

23 752

13 585

Summa finansiella tillgångar

498

918

39 923

35 298

0

0

40 421

36 215

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiella skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

Låneskulder4)

14 923

30 433

14 923

30 433

Derivat5)

369

553

103

55

472

607

Leverantörsskulder1)

6 974

11 907

6 974

11 907

Skulder till intresseföretag

1

0

1

0

Övriga skulder6)

3 308

4 294

3 308

4 294

Summa finansiella skulder

369

553

25 205

46 635

103

55

25 677

47 243

1)

Exklusive tillgångar som innehas för försäljning.

2)

Är en del av koncernens övriga fordringar och upplupna intäkter från kontraktstillgångar, finansiell leasingkontrakt och kundfinansiering redovisade i balansräkningen.

3)

Derivat är en del av övriga fordringar redovisade i balansräkningen.

4)

Redovisas i balansräkningen som kort- och långfristiga skulder till kreditinstitut och övriga skulder.

5)

Derivat är en del av övriga skulder redovisade i balansräkningen.

6)

Är en del av koncernens övriga skulder och upplupna kostnader från leasingkontrakt redovisade i balansräkningen.

Nettoresultat per värderingskategori

Företagets redovisade finansiella skulder uppgick vid årsskiftet till 47 243 miljoner kronor (25 677).

 

2020

2021

Verkligt värde via resultaträkning

432

–152

Upplupet anskaffningsvärde

–1 321

–298

Säkringsredovisning

21

37

Koncernens förfallostruktur avseende odiskonterade kassaflöden för finansiella skulder och derivat, nominella belopp

 

 

2020

2021

 

 

<6 mån

6–12 mån

1–5 år

>5 år

<6 mån

6–12 mån

1–5 år

>5 år

Banklån

EUR, Övrigt

–109

–100

–22

–100

–31

–5 264

Certifikat

SEK

–8 140

Medium Term Notes

SEK

–2 038

–675

–1 065

–15

–15

–1 035

European Medium Term Notes

EUR

–971

–130

–5 247

–7 164

–1 782

–152

–7 331

–8 669

Private placements

USD

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Derivat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

– valutaderivat

 

116

6

8

–8

39

–15

–31

–12

varav utflöde

 

–157

–27

–18

–8

–232

–31

–31

–12

varav inflöde

 

273

33

26

271

16

 

– räntederivat

 

–42

–20

–95

–23

–8

–65

– råvaru- och elderivat

 

13

–2

–12

78

241

75

Leasing1)

 

–373

–423

–1 473

–696

–545

–522

–2 216

–1 115

Leverantörsskulder2)

 

–6 974

–11 908

Summa

 

–10 378

–1 344

–7 906

–7 868

–22 396

–502

–16 227

–9 796

1)

Nominella värden för 2021 och diskonterade värden för 2020.

2)

Exklusive tillgångar som innehas för försäljning.

Tidpunkt då säkrade kassaflöden i säkringsreserven beräknas inträffa och påverka årets resultat

 

Kv1 2022

Kv2 2022

Kv3 2022

Kv4 2022

Kv1 2023

Kv2 2023

Kv3 2023

Kv4 2023

2024 eller senare

Räntederivat

–20

–35

Totalt

–20

–35

Finansiella instrument – ränteswapar (kassaflödessäkringar)

 

2020

2021

Redovisat värde (inkluderat i övriga skulder)

–103

–55

Fiktivt belopp

1 500

1 000

Förändring i verkligt värde på utestående säkrade instrument från 1 januari

28

67

Redovisningsprinciper

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen omfattar tillgångar såsom kundfordringar, finansiella placeringar och derivat, och skulder såsom låneskulder, leverantörsskulder och derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har levererat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte har mottagits.

Finansiella tillgångar och skulder redovisas initialt till verkligt värde plus eller minus, i de fall tillgången eller skulden inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen (FVPL), transaktionskostnader såsom avgifter, premier och rabatter direkt hänförliga till förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionskostnader hänförliga till finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i resultaträkningen kostnadförs direkt i resultaträkningen.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna att erhålla kassaflöden har löpt ut, eller har överförts och koncernen i stort sett har överfört alla risker och förmåner. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt löper ut.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en laglig rätt att kvitta beloppen samt när det föreligger en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Klassificering och värdering

Finansiella tillgångar exklusive derivat

Finansiella tillgångar exklusive derivat består av egetkapital och skuldinstrument. Koncernen klassificerar finansiella tillgångar och redovisar därefter antingen till verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde.

Egetkapitalinstrument redovisas till verkligt värde, och redovisning av vinster eller förluster i resultaträkningen. För investeringar i egetkapitalinstrument som inte innehas för handel, beror redovisningen på om koncernen, vid instrumentets anskaffningstidpunkt, har gjort oåterkalleligt val att redovisa egetkapitalinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat.

För skuldinstrument, som inkluderar kundfordringar, beror klassificeringen på koncernens affärsmodell för hantering av tillgången och vilket slag av kassaflöden tillgången ger upphov till. Upplupet anskaffningsvärde: Tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och ränta, redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Ränteintäkter från sådana finansiella tillgångar redovisas som finansiella intäkter genom tillämpning av effektivräntemetoden. Vinster och förluster som uppstår vid bortbokning från balansräkningen redovisas direkt i resultaträkningen.

Verkligt värde via resultaträkning: Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde värderas till verkligt värde via resultaträkningen.

Upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen

Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid försäljning av tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en transaktion mellan marknadsaktörer under normala förhållanden. I enlighet med upplysningskraven i IFRS 13 visas nedan hur tillgångar och skulder har värderats till verkligt värde i balansräkningen. Detta görs genom att dela in värderingarna i tre nivåer:

Nivå 1: Verkligt värde bestäms enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.

Nivå 2: Verkligt värde bestäms utifrån antingen direkt (som pris) eller indirekt (härlett från priser) observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.

Nivå 3: Verkligt värde bestämt utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.

Sandviks samtliga finansiella instrument, som värderas till verkligt värde, värderas enligt nivå 2.

Beräkning av verkligt värde

För valutakontrakt bestäms det verkliga värdet med utgångspunkt från observerbara marknadspriser. Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.

Samtliga värderingstekniker som tillämpas är vedertagna på marknaden och tar hänsyn till alla parametrar som marknaden skulle ta i beaktande i prissättningen. Teknikerna ses över regelbundet i syfte att säkerställa tillförlitligheten. Tillämpade antaganden följs upp mot verkliga utfall för att på så sätt identifiera eventuella behov av anpassningar av värderingar och prognosverktyg.

För betalningsmedel, fordringar och skulder med rörlig ränta samt kortfristiga fordringar och skulder (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder) har det verkliga värdet likställts med redovisat värde.

Säkringsredovisning

Säkringsredovisning tillämpas i enlighet med IAS 39 och för att uppfylla kraven för säkringsredovisning krävs det att det finns en tydlig koppling mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Det förväntas att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten och att effektiviteten kan mätas. Därutöver måste säkringsdokumentation ha upprättats och säkringen måste vara i vederbörlig ordning identifierad. Resultat från omvärderingar av derivatinstrument som används som säkringar redovisas i enlighet med vad som framgår nedan under kassaflödessäkringar.

Kassaflödessäkringar

Kassaflödessäkring tillämpas när man säkrar en särskild risk förknippad med högst sannolika framtida kassaflöden och prognostiserade transaktioner. Den effektiva delen av periodens förändringar i verkligt värde som uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas via övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild post under eget kapital. Vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen. När den säkrade posten påverkar resultaträkningen återförs säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar till resultaträkningen. Vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av säkringsinstrumentet redovisas i resultaträkningen på samma rad som den säkrade posten.

Förväntade kreditförluster

Sandvik värderar sina kundfordringar, kontraktstillgångar och finansiella leasingfordringar på kollektiv basis för respektive kategori. Varje bolag grupperar dessa fordringar i lämpliga riskkategorier i enlighet med koncernens policy.

Avsättningar för förväntade kundförluster görs i enlighet med den förenklade modellen som omfattar kontraktens hela livslängd. Bolagen uppskattar risken för kreditförluster för hela kreditportföljen med hjälp av en avsättningsmatris med fasta procentsatser för respektive tidsintervall. Bolagen värderar kreditrisken med tillgänglig information om historiska kredithändelser, nuvarande omständigheter och prognoser om framtida utveckling.

Klassificering av kreditrisker sker med hjälp av information från kreditupplysningsföretag, kundens konstaterade betalningsmönster och annan tillgänglig kreditpåverkande information, till exempel förlorade avtal, förändringar i ledningsfunktioner och annan företagsspecifik information.

Dessutom görs en makroekonomisk bedömning av de framtida branschmässiga och landsspecifika utsikterna för koncernens kunder. Förändringar hänförliga till förväntade kreditförluster för kundfordringar redovisas inom försäljningskostnader.

Nedskrivning

Sandviks principer för bortskrivning av fordringar bygger på flera rekvisit, såsom avskrivningsbevis, insolvens eller resultatlösa krav- och indrivningsåtgärder. Bedömningen görs om ett eller flera av dessa rekvisit är uppfyllda innan bortskrivning sker.

Säkring av betalning

Koncernen tillämpar selektivt olika former av instrument för säkring av betalning, såsom remburser, återtagandeförbehåll eller kreditförsäkring.